Hagaviken En härlig plats i Norrbotten |
Grannen har en vorstehtik. Trots den stora skillnaden i storlek och snabbhet har de mycket kul och många hyss för sig på somrarna när de kan vara ute hela dagarna. Ekorrar är det enda jag märkt att han inte gillar. Kommer det en sådan släpper han allt annat och jakten börjar. Han kan sitta i timmar och vakta i närheten av det träd dit ekorren flytt. När han var yngre trodde han sig kunna klättra i träd. Han tog fart och kom upp ca två meter på stammen innan ha ramlade ner igen. Det tog flera år av försök innan han accepterade att det inte gick. Det kommer ganska säkert att bli jobbigt den dan han inte är med oss längre. -------------------------------------- Detta skrivs den 3 mars 2004 och Fritte har lämnat oss. I nästan tolv år har han varit den bästa kompis jag haft och han har varit mycket populär även bland våra grannar. Han har varit mycket social, älskat att leka med alla barn och alltid kommit en till mötes när man varit borta. Under vintern som gått har hans hjärta börjat svikta. Jag visste att det skulle bli jobbigt den dagen han lämnade oss men inte att det skulle kännas så djävligt som det gör. Fritte slapp att lida och han kommer länge att finnas i mina och familjens tankar. ------------------------------------- 2006-09-23. Det är nu 2½ år sedan Fritte lämnade oss. Livet går ju vidare trots att han inte finns med men varje gång man ser en borderterrier rycker det fortfarande till i hjärtat. |
|
Övriga sidor: |