Chile skulle bli första landet vi besökte på vår resa i Sydamerika. Den bokade resan skulle gå via Paris till Sao Paulo och vidare till Santiago. Redan i Paris började strulet då planet till Sao Paulo var överbokat och vi erbjöds resa via Rio de Janeiro och vidare till Sao Paulo för att hinna i tid till avgången till Santiago. Till Sao Paulo kom vi men sedan var det stopp. Planet vidare var överbokat och ingen mer avgång den dagen. Det blev en övernattning på flygbolagets bekostnad på ett mycket bra hotell. Vi hade varit igång mer än ett dygn vid den tiden och det var faktiskt riktigt skönt att hamna på ett hotellrum och duschen var efterlängtad. Vi kom fram till Santiago ett dygn försenade och på bagaget fick vi vänta ytterligare ett dygn.

Klickbara miniatyrer
 

 Följande dag var det dags för ett besök i Valparaiso och på vägen dit gjorde vi ett besök i nobelpristagaren Pablo Nerudas hem i Isla Negra. Bilderna därifrån finns till vänster på de tre översta raderna. Neruda samlade på sig massor av föremål av alla de slag som fanns till beskådande i husen men det var inte tillåtet att ta kort inomhus.

Valparaiso och den intilliggande semesterorten Vina del Mar är byggda på bergssluttningarna. Området är i sin helhet väldigt kuperat och i princip alla gator lutade mycket antingen utför eller uppför. Vi åkte linbana på en bergsvägg upp på den höjd varifrån några av fotona är tagna.

På kvällen återvände vi till Santiago för att följande dag resa över Anderna till Mendoza i Argentina.
 

Till att börja med var vägen från Santiago till Mendoza ganska plan men efterhand började bergen komma närmare och bli högre. Det fanns mängder av nyanlagda vinodlingar efter vägen.

Vi gjorde ett stopp för påfyllning av vattenförrådet och glassätning innan färden uppåt började. Det var mycket trafik på den här vägen och främst då långtradare. Här och där syntes vattenledningar ner från bergstopparna med ett litet kraftverk längst ner. Det här området förses med såväl elström som vatten från bergshöjderna Vägen upp på bergväggen gick i slingor med kurvor i 180 grader. Mellan kurva 18 och 19 fanns plats att stanna för fotografering.

De flesta bilderna är däremot tagna genom bussens fönsterruta. Vägen uppåt fortsatte i ytterligare ett tiotal kurvor men nu gick det inte längre att se ner till början av stigningen. Som högst var vi på ca 3 200 m höjd. Under hela resan såg vi också den järnväg som innan bilvägen byggdes användes för att ta sig över bergen mellan länderna.

Gränskontrollen till Argentina fanns också uppe i bergen men först sedan det börjat gå utför igen. Det tog nästan 2 timmar innan vi tagit oss igenom där då det var ett antal bussar före oss i kön. På eftermiddagen kom vi fram till Mendoza och tog in på vårt hotell Park Suites.
 

Fortsättningen på resan